Det var i fredags jag monterade och gjorde iordning de nylackade kåporna inför uppkörningen på licenskursen som var i helgen.
Själva licenskursen gick jättebra, kursdeltagararna var nöjda med hela kursen och uppkörningen på söndagen gick jättebra, fint väder fick vi också!
Under eftermiddagen körde individuell träning med instruktörer. När själva kursen var slut så fanns lite tid kvar så jag och Fritte drog ut och körde lite.
Jag skulle kolla hur han körde eftersom det var första gången han var på banan.
Efter att ha varit in i depån och vi hade bestämt oss för att bryta om en liten stund så stack jag ut för att köra några varv till.
På första flygande varvet släppte hojen in i “crossböjen”, en vänstersväng efter S:et, en ganska snabb sväng.
Jag och hojen gled av banan och ner i dyhålet som är på den sidan av banan, hojen sögs ner och sen skickades den upp i luften, snurrade många varvi luften, ner i backen och upp igen för att till slut landa med en ordentlig duns.
EN skön grej i kråksången är såhär efteråt, det hände utan andra var på banan och ingen låg i arslet på mig när jag kraschade så jag slapp bli överkörd.
Själv blev det en del kyllerbyttor ute i gräset, sträckte mig lite i kappmuskeln innan det stannade.
Packade ihop det som fanns kvar av hojen och åkte hem helt enkelt, nu skulle det bli mekkväll om det skulle hinnas med att åkas nåt alls på Actionpics bandagar på Mantorp Park!
En av de bästa grejorna var att vi hittade felet till varför jag vurpade, en vattenslang hade lossnat och skickat iväg vatten på bakhjulet. Jag är glad att det hände när det hände, det finns värre ställen än crossböjen att vurpa på. Så på det stora hela, skulle jag vurpa tack vare en slang som lossnat så var det bästa tillfället då, jag skulle förmodligen inte hittat felet om jag inte åkt ut igen heller utan fått uppleva det på Mantorp Park istället.
Den blev relativt snabbt ihopsatt igen och jag var faktiskt ute på Mantorp Park i tid där det var bandagskörning och jag skulle vara instruktör tillsammans med Actionpics, dock så gick den inte OK när jag åkte ut på första passet, in och felsöka.
Höll på med felsökning fram till 13 innan jag packade in hojen för att åka hem och meka hemma istället med alla behövliga verktyg.
När jag väl kom hem och stod på uppfarten med hojen nedplockad så var felet rätt enkelt att hitta, en elkontakt hade hoppat isär i nån av “dunsarna”, sätta ihop, provköra och voila! den gick som den skulle!
Plockade ihop hojen igen, iväg till Mantorp Park, hann med att köra ett pass iallafall!
Det som saknades nu var ett fäste för styrdämparen och OJ vad den behövs! man tänker inte på allt jobb den faktiskt gör när den sitter där men efter att ha kört ett 20 minuterspass på Mantorp Park så är det så att nog inte vill köra mer utan en sån.
Jag hade under dagen pratat Fredrik Watz som trots aftonkvällen kunde hjälpa mig med den här lilla grejjen trots allt. Vilken ängel! han har jättemycket och göra och jag skulle inte hört av mig till honom om jag visste nån annan som kunde svetsa aluminium.
21.15 ringer Fredde och säger, kom hit nuuuuu, åker dit och får den fixad och hem fort som ögat för att monterad.
Hojen är i det närmaste klar och det skulle bli bandag på tisdagen iallafall! Första passet blev riktigt bra, det märktes att jag inte kände mig riktigt hemma med nya styrhalvor och annan sitthöjd än förut. Alla passen gick riktigt bra, styrdämparen skötte sig.
Det slutade med en bästa varvtid på 1.22.50, personbästa 2011 var1.20.55, helt OK för att vara under bandag och första gången på banan och precis nyvurpad 🙂
Snart är kåporna anpassade efter hojen så de passar bra och sen är det dags att ta dom till lackboxen och hoppas på att de håller längre än tre dagar!
En nyheten om ny sponsor kommer inom kort, därför väldigt trevlig färgsättning på nya kåporna!
Tack alla som hjälpte mig med att få ihop hojen på rekordtid! 🙂 och alla goa i Actionpics som stod ut med en “grumpy” Håkan som inte fick ihop hojen direkt.
[nggallery id=22]