West Coast Endurance Trophy

Min första tävling tillsammans med Antikrundan blev på Falkenberg, en bana jag inte besökt på 11 år.

Jag kom ner sent på fredag kväll, då hade Stefan med fru Marie och några till packat upp allting, jag fick det fina uppdraget att kränga däck och tvätta hoj 🙂

Falkenberg besöktes senast 2007 och jag tror jag körde Rookie1000 då, jag minns inte riktigt, det var ju liksom ganska länge sen.
Morgonturen runt banan var bra för att få ett hum om hur den faktiskt går, efter två varv var jag uppvärmd och lite mer redo för vad som komma skall.

Träningen kördes det runt 10 varv eller nåt åt det hållet, så att både jag och Martin Nilsson som inte kört hojen sen Valencia i vintras behövde känna efter om det var nåt speciellt att ändra på eller ställa in.

Vi körde kvalet några varv vardera och jag fick fantastiskt nog lagets bästa varv 🙂 men Martin fick bara 3 varv så det blev inte riktigt rättvist kan man väl säga och Stefan var ute och kände efter så allt var OK med hojen.

Strategin blev att köra så långa stinter som möjligt trots den ganska höga värmen som redan vid starten kl 11.30 var 25 grader. Stefan tog starten, sen Martin och tredje stinten skulle jag ta. Kroppen skulle förmodligen inte må direkt jättebra efter en stint på 90 minuter och cirka 100a varv och sen fick vi se vilka som körde den sista tiden beroende på hur kropp och knopp mådde.

Stefan går ut och gör en bra start, vi ligger sen 25a….. MEN transpondern hade inte plockats upp på första varvet så det saknas ett varv så när det är fixat hos tidtagningen så var vi rätt i listan på en 15e plats. Det blev *”KOD 50″ ganska omgående så det var lätt att räkna vilken placering det skulle vara.

Stefan kör första stinten, det visar sig bli den stint som har mest varv av oss tre 🙂 Inga incidenter utan stinten går bra och efter lite över 100a varv blev det dags för byte till Martin.
Tankning, byte av bakhjul och och snabb översyn av hojen innan Martin sticker ut sker otroligt fort, helt sanslöst hur fort det faktiskt går och alla som var med och hjälpte till skötte sig perfekt!
När Martin åker ut börjar det bli dags för mig att vara beredd på att något kan hända, så från att enbart ha i princip underställ på sig till att vara beredd på att åka ut på minutvarsel blev betydligt varmare.
Hade med mig den gamla kylvästen som jag fått från Hannes för länge sen när vi åkte på framförallt Gotland Ring som kunde vara olidligt varmt emellanåt (och andra gånger behövdes värmare under kläderna!).
Martins stint gick också klanderfritt, in för tankning och byte av fram & bakhjul och sen min tur att åka ut, åter ett byte som gick klanderfritt!

Ute på stintarna var vi tvungna att hålla lite koll på oss själva så man tog bra beslut, inte fick vätskebrist och så vidare, ingen av oss har vattentank med oss utan kör på det man har i kroppen när vi åker ut.
Under en av ”kod 50” stunderna drar jag ner dragkedjan för att kyla av mig lite extra och tycker jag har god koll på hur länge det borde ta innan grönflaggen åker upp, men just den här gången är funktionärerna väldigt snabba (eller jag lite trög? 🙂 ) så plötsligt är det grönflagg, jag försöker få upp dragkedjan, fumlar till det och tiden börjar gå och jag tänker det går nog att ta på nästa varv, jag fick ju nästan upp den helt.

Dumt val att fortsätta, jag testade 3 gånger innan jag gjorde valet att åka in i depån, en snabb drive through och få upp kedjan, det som var det riktigt typiska var att Mojja hade precis åkt om mig och det hade varit kul att ha en ”fight” med honom runt banan men jag var tvungen att få ihop skinnstället ordentligt, inte så smart att åka med 2dm öppet i halsen om det händer nåt.

Hursomhelst, stinten gick ganska bra, det bar lite tight emellanåt och lite trångt på banan, men på totalen helt OK. Efter en ”kod 50” så hade jag skapliga bakhjulssläpp och tänkte att nåt har hänt och började signalera till personalen vid muren att jag behöver komma in, men efter lite mer sladdande i snabbhögern kom jag på att både Martin & Stefan sagt att det kan ta några varv efter ”kod 50” att få upp tempen och greppet igen. Depåpersonalen blev lite ”lurade” och jag fick försöka teckna till muren att allt är OK trots allt, lite lätt förvirring kan man väl säga 🙂

Efter allt så blev det 97 varv för mig så var det dags för tankning, förmodligen hade det gått att köra några varv till men jag hade ingen aning om hur långt man kan köra efter att lampan tänts.
Tankning, däckbyte och förarbyte gick klanderfritt igen! Alla visste exakt vad de skulle göra så det flöt på superbra såklart!

Stefan tog första delen av sista tiden, efter ett gäng varv fick han sendrag? och Martin fick ta sista biten.

Vi kom i mål som 1a i Endurance klassen och 6a på totalen med Stafettklassen inräknad, vi hade gjort 385 varv och vinnande Staffetlag gjorde 396 varv, nästan så man kan bli yr! 🙂

Ihoppackning och sen prisutdelning, trötta förare överallt och sen ta sig hemåt.

En grym dag och härliga människor, nästa blir Rudskogen 3-4e juli, vi ses väl där?

 

  • KOD 50, max 50km/h och omkörningsförbud så att räddningspersonal med flera säkert kan ta hand om det/de som hänt på banan utan att behöva köra ut safetycar.

 

 

 

 

%d bloggare gillar detta: