Vilken helg, vilken resa, vilket härliga människor och platser!
Resan dit gick via nattfärjan Trelleborg -> Travemünde, ganska skönt med i princip en natts sömn på den långa resan.
Väl framme i Assen gick incheckningen bra och vi blev hänvisade plats i depån, stenbelagt och fint 🙂
Det blev att slå upp tält, packa ur, reservera plats till de andra som kom lite senare under dagen.
I väntan på att besiktningen skulle öppna gick man runt och tittade i depån, alla ekipage och man kan väl säga såhär, Dutch Superbike har generellt en betydligt högre klass än Svenska Superbike, tillochmed än när det var PRO Superbike med STCC (kan det vara för att motorsport i Holland är mer omtyckt än i Sverige?…)
Det som de flesta var oroliga för var ljudmätningen, min klarade sig med marginal dock, 95 och maxvärdet är 102, vågen med ca 10 liter bensin i tanken visade 176kg. Man fick 5st “tyrestickers” för inmärkning av 5 valfria däck under två kval och ett race.
Efter detta var det viktiga på torsdagen egentligen slut på det som krävdes inför fredagens kval. Vi var väl där lite tidigt egentligen men eftersom det var första gången man åkte till Assen ville man ju gärna vara i tid.
Fredagens kval blev alltså första gången jag och flera andra körde för första gången på banan, hitta runt, lära sig banan, våga köra sådär fantastiskt fort som banan ändå kräver och som typisk svensk roadracingförare så är kurvhastigheten alldeles för långsam OCH man vågar knappt använda curbsen. Fredagens bästa tid slutade på 1.51 till slut efter 12 fulla varv.
Resten av fredagen gick åt till att prata om hojar mest, banan, inställningar och däcksval. Jag har historiskt kört på ganska hårda däck men den här banan kräver bättre grepp än vad SC2:orna kunde leverera.
Robban och Micke övertalade mig att köra på en SC0, ett däck jag aldrig kört på innan så det skulle bli intressant att köra kval två på det…
Lördag och dags för kval två, SC0:an sitter på och det ska bli intressant på många sätt att köra ut på banan. Jag har haft lite problem med att få hojen att svänga in i vissa kurvor, Assen är mycket “mjukare” än Svenska banor, inte så mycket “Stop & Go” som de Svenska banorna så hojen behöver mjukas upp en hel del i framänden.
Lördagens kval tog slut och tiden blev 1.48, är väl ganska nöjd ändå men får liksom inte runt hojen i “snabesvängen” riktigt 🙁
Efter ett samtal med Dr Watz så kom vi fram till lite förändringar så jag gjorde det inför söndagens race.
Vi var och tittade på BSB’s kval och hur de kör, ja de har ju lite mer hjälp men man kan ju åtminstone se ungefär hur de kör och försöka härma det 🙂
Lite lätt nervöst på många sätt inför söndagens race, mycket publik, ta sig i mål, förmodligen bli varvad av några, hålla sig på hjulen och så vidare.
På lördakvällen laddade vi upp ordentligt med en buffé på Yanke Doodle inne i Assen, för 28€ fick man fri mat och dryck, jättegoda spare ribs!
Söndagen kom och det var dags för race, 11.15 kör vi igång och man har EN minut på sig att sig ut till sightinglapet, uppställningen vid PreGrid arean blev lite hysterisk.
Uppställning på griden med elverk, däckvärmare och depåstöd var första gången, ny erfarenhet och man vet lite bättre nästa gång man är på ett sånt här event, de skrattade nog gott åt de vilsna Svenskarna som vimsade omkring mest.
Med runt 20 000 människor i publiken så var det väldigt nervöst att bara starta på den här banan.
När vi väl kört våra två varmuplaps och sen stod inför den riktiga starten så var det inte publiken man tänkte på utan att släppa kopplingen när lamporna släcktes!
Starten gick och jag tog några i starten, hade man kört här lite mer så hade man nog kunnat ta betydligt fler men jag vågade helt enkelt inte.
14 varv låter inte mycket men som första race på den här banan var det lååångt 🙂
Det var först på racet jag vågade hålla i gas på bakrakan genom högern där många håller full gas, man eller mus?
Ja det blev ett långt race, riktigt sliten i slutet och Micke kom ikapp 🙂 Robban gjorde några påbromsningar och lyckades att bli rammad vid en varvning, han har inte tur den mannen :-/ Robban körde klart snabbast av oss tre och det hade varit kul att se honom komma i mål!
Hursomhelst, jag fick se målflaggen och åka varvet in, alla funktionärer vinkade, gick ut mot banan för att hälsa på oss, hur kul som helst och när man svänger in i depån vid start/mål så ser man att läktarna är i princip fulla!
Ett fantastiskt race, lärdomsfullt och jätteroligt att få möjligheten att köra för fullt med hojen (så mycket jag nu vågade…).
Det blir helt klart fler race på Assen, utan tvekan roligaste banan hittils!
Ett speciellt tack till Fritte som följde med ner och hjälpte till, Robban & Lena som stod ut med ett nervvrak i bilen 🙂
